Centralfängelset Långholmen

Centralfängelset Långholmen: 1810-1975 SE/SSA/1694

Det första fängelset på Långholmen var Spinn- och rasphuset som togs i bruk 1724. Det var en tvångsarbetsanstalt för bettlare och lösdrivare av båda könen samt för vanartiga pojkar. De kvinnliga fångarna sysselsattes med att spinna och de manliga med att raspa, d v s att riva trä till fint spån. 1825 upprättades ett fängelse för kvinnor på Norrmalm. Spinnhuset på Långholmen blev därefter en anstalt för endast manliga lösdrivare.

Anstalten benämndes från 1842 Straff- och arbetsfängelset och blev nu huvudsakligen en anstalt för straffångar. 1874-1880 uppfördes en ny fängelsebyggnad som inrymde 500 celler. 1886 ändrades namnet till Centralfängelset Långholmen och omfattade förutom straffängelset även ett kronohäkte (Kronohäktet Långholmen se se/ssa/1693A). De två avdelningarna förenades till en anstalt 1911. Fr o m 1930-talet tog fängelset återigen emot kvinnliga fångar. Centralfängelset Långholmen lades ned 1975. Sekretess gäller för gäller för kriminalvårdshandlingar i 50 år, Offentlighets- och Sekretesslagen 35:15. Förteckning över ritningar på fängelset se nr 1134.

Arkivet består t ex av stamrullor över straffångar 1847-1954, biografiböcker 1876-1923 och fotografirullor över frigivna fångar 1875-1942. Handlingar före 1810 saknas. Fängelset hade egen kyrkobokföring, se Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv, se/ssa/6045.

Länk till register

Länk till sida med register över fångar på Centralfängelset Långholmen 1810-1843