Skråarkiv

Utsnitt ur Slaktareämbetets lådräkning 1705
Skråarkiv, utsnitt ur Slaktareämbetets lådräkning år 1705

Om du har tur kan skråarkiven vara en källa när du letar efter personer som är verksamma inom olika hantverk. Om du forskar om hantverkens historia i Stockholm är skråarkiv viktiga för dig. Här finns en översikt över skråarkiven i Stockholm.

Skråarkiv

Under medeltiden bildades sammanslutningar av yrkesgrupper som arbetade med samma hantverk - skrån. Skråarkiven i Stockholms stadsarkiv består av handlingar från 90 olika hantverksämbeten och handelssocieteter. Flera av dem förvaras även hos andra institutioner, som Nordiska museet och Kungliga biblioteket.

Den äldsta kända skråordningen utfärdades 1356 för Skräddareämbetet i Stockholm. I skråordningarna föreskrevs bland annat vad som krävdes för att få utöva ett yrke, yrkesutbildningens utformning, konkurrensbegränsning, kvalitetskontroll av produkterna och hur skråmedlemmarna skulle uppträda i vardag och fest.

Under 1700-talet tillkom sammanslutningar för verksamma inom handelsyrken, kallade societeter, organiserade på ett likartat sätt som för dem inom hantverk, kallade ämbeten.

Lärlingar, gesäller och mästare

Skråväsendets yrkesmän var indelade i tre grader: lärlingar, gesäller och mästare. Varje skrå företräddes av en mästare, kallad ålderman, som var dess ordförande. Medlemskap i ett skrå var obligatoriskt för att få verka inom ett yrke. Ingen blev godkänd som fullärd yrkesman, mästare, utan att först vinna burskap. Burskapet var ett intyg på att man tillhörde borgerskapet som var den samhällsgrupp vilken hade rätt att bedriva hantverk och handel. Den person som ändå utförde ett yrke utan att tillhöra ett skrå kallades för bönhase, d.v.s. fuskare. Straffet för bönhaseri var böter, men kunde även leda till fängelse.

Tvånget att tillhöra ett visst skrå upphörde den 22 december 1846 i och med att regeringen avskaffade skråväsendet enligt Fabriks- och hantverksordningen, § 29. Men krav på mästarprov och burskap fortlevde tills Näringsfrihetsförordningen utfärdades den 18 juni 1864. Den innebar fullständig rätt för vilken svensk medborgare som helst att ägna sig åt hantverk eller handel utan krav på medlemskap i en organisation. Många tidigare skrån fortsatte sin verksamhet efter upphörandet i form av begravnings- och pensionskassor och intresseföreningar.

Länkar till artiklar och arkivförteckning

Länk till sida med artikel om alla skrå- och societetsarkiv i Stadsarkivet

Länk till arkivförteckning för skråarkiv, i Nationell ArkivDatabas

Länk till kortregister över skråarkiv i landsorten

Uppdaterad